Volvo Verkstadsklubb startade redan innan den första bilen rullat ut

Femtio arbetare hade anställts för att bygga bilar för det nystartade företaget Volvo. En vecka innan den första personbilen körde ut ur fabriken, samlades cirka fyrtio arbetare på Aftonstjärnan, för att bilda Volvo Verkstadsklubb.

Livet för arbetarna på den tiden var slitsamt och dåligt betalt. Med fackföreningens hjälp kunde man försöka att få det bättre. Att jobba fackligt var tufft, arbetsgivarna gjorde allt de kunde för att försöka få facket ned på knä. Det fanns ingen som helst anställningstrygghet så fackligt engagemang kunde betyda att man förlorade sitt arbete. Krav framfördes redan i oktober 1927 om att man skulle få rättmätig övertidsersättning och att avskedande skulle ske utefter anställningstid, sist in först ut. Man fick gehör från företagsledningen efter förhandlingar. Klubben gick även med i ett slags sjukkassa och man försäkrade medlemmarna mot olycksfall i arbetet. Saker som vi nu tar för givet var ingen självklarhet då.

Lönen var 1 krona i timmen. Allt fackligt arbete fick bedrivas efter arbetstid, företagsledningen misstänktes spionera på de fackliga så att ingen pratade fackliga frågor på arbetstid, risken för att förlora anställningen låg alltid som en blöt filt över de förtroendevalda. Man kämpade dock vidare och fick till en hjälpkassa där man solidariskt betalade för att kunna hjälpa kamrater i nöd. Ersättning kunde man ansöka om vid sjukdom och dödsfall. Arbetarskyddet var eftersatt och många skador inträffade.

1934 bildades den första skyddskommittén på Volvo och en gång i månaden gicks skyddsronder. Andra världskriget 1939-1945 innebar svåra förhållanden för Volvoarbetarna, många fick lämna sitt arbete och oron inför framtiden var stor. Även om sysselsättningen var dålig såldes det ändå fordon till svenska försvaret. Avslutningen av kriget präglades i Sverige av den stora Metallstrejken. Den höll på i över fem månader!
Strejken tömde förbundets kassor och slutade utan vinst.

Det är svårt för en nutidsmänniska som tar allt för givet att förstå de umbäranden som arbetarklassen genomled på den tiden. Facket och dess medlemmar gav dock inte upp utan fortsatte kämpa. 1950-talet bjöd på bättre tider. Tre veckors semester infördes 1951, men arbetstiden var fortfarande sex dagar i veckan och ibland övertid på söndagarna. Det skulle dröja ända till 1957 innan riksdagen sänkte arbetstiden från 48 timmar i vecka till 45 timmar.
På Volvo förhandlade facket och lyckades få bort lördagsarbetet tack vare denna reform. Fackföreningen kämpade också för att även arbetare skulle kunna få pension men det blev det socialdemokratiska partiet som fick genomdriva ATP-Allmän Tjänste Pension 1959.

Samma år gjorde Volvo Verkstadsklubb även en rejäl satsning för att få igång utbildningsverksamheten. En stor studieupptakt genomfördes ihop med Metalls avdelning 41, nuvarande avdelning 36. Grunden som lades bar frukt och under 1960-talet genomfördes många studiecirklar.
Flera av dem var rena språkkurser för nu var det högkonjunktur, arbetskraften i Sverige räckte inte till. Kamrater från Finland, Italien och forna Jugoslavien flyttade hit och fick arbete på Volvo. Ett Volvo som gått från att vara en liten biltillverkare till att bli ett av Sveriges största industriföretag.

1964 invigdes den nya stora monteringsfabriken i Torslanda. Facket flyttade fram sina positioner, man fick egna lokaler och fick bedriva fackligt arbete på arbetstid. Mycket tid lades på förhandlingar, främst om lönefrågor. I början på sjuttiotalet startade tidningen Fördelaren som delades ut i de pausutrymmen som facket förhandlat fram.

Fler reformer genomfördes och på slutet av 70-talet hade pensionsåldern sänkts till 65-år. Vi fick även igenom de lagar som legat till grund för det som kallas den svenska modellen. Lagar såsom förtroendemannalagen (FML), medbestämmandelagen (MBL) och lagen om anställningsskydd (LAS).
1977 kom den första jämställdhetskommittén på plats tätt följd av jämställdhetslagen 1979. Åttiotal och nittiotal innebar också betydande framgångar för fackföreningsrörelsen.

Vi väljer att avsluta berättelsen om Volvo Verkstadsklubbs historia här och sänder en tacksamhetens tanke till de företrädare och medlemmar i den fackliga rörelsen som orkade kämpa och lägga den grund som vi alla har del av. I deras anda kämpar vi vidare, det gäller att aldrig slå sig till ro.

Kampen går vidare.

Nedslag i Volvo Verkstadsklubbs historia

20-talet
Den 4 april 1927 bildades Volvo Verkstadsklubb av ett 40-tal arbetare i Aftonstjärnans lokaler på Lindholmen.

30-talet
1932 bildades en hjälpkassa inom klubben. Avgift 10 öre/vecka.
1934 bildades den första skyddskommittén.

40-talet
Första lokalavtalet tecknades 1 februari 1944.

50-talet
1955 infördes MTM-studerade ackord i avtalet.
45-timmars veckan medförde lediga lördagar med början 1958.

60-talet
1964 från veckolön till 14-dagarslön.
1966 förhandlingar under konflikthot.

70-talet
1970 krav på personal/fritidsanläggning.
1978 “5-öresavtalet” ledde till vild strejk i augusti 1978.

80-talet
1985 tecknades permitteringsavtalet.
1986 hemförsäkring kan tecknas till halva priset genom verkstadsklubben.

90-talet
Klubbens utbildningsalternativ räddade arbetstillfällen.
Ett allt större fokus på koncern- och internationellt fackligt arbete.
Månadslön förhandlas fram.
Det första flexibla arbetstidsavtalet inom svensk verkstadsindustri förhandlas fram.

20-talet
2020 Volvo Cars Verkstadsklubb lämnar Volvo Verkstadsklubb för att bilda egen klubb. Volvo Verkstadsklubb flyttar till ny klubblokal på Stenebygården som ligger i anslutning till Tuvefabriken. Klubben utökas med ytterligare styrelseledamlöter och är idag 13 personer.